Mossor, lavar, svampar - biodiversitet och naturvård BIOR11

Kursbeskrivning

Begreppet ”kryptogam” går tillbaka till Carl von Linnés arbeten. Han delade in de levande organismerna i två grupper, växter (Plantae) och djur (Animalia). Plantae omfattade fastsittande organismer, som i sin tur indelades i två huvudgrupper Fanerogamae (växter med synliga frukter och blommor) och Cryptogamae (växter utan synliga blommor), dvs ormbunksväxter, mossor, lavar, svampar och alger. Under 1800-talet växte kunskapen mödosamt fram om den artdiversitet som inryms i dessa organismgrupper och man förstod så småningom hur de reproducerar och sprider sig. Det är först under de senaste två decennierna som man vunnit djupare insikter i hur de är besläktade med varandra genom moderna molekylära och mikroskopiska metoder. Kryptogamgrupperna är artrika i Skandinavien. De finns i de flesta miljöer. Vi har, i jämförelse med andra organismer, en stor andel av jordens artrikedom. Många arter har tyngdpunkten av sin globala utbredning hos oss (ansvarsarter). Kryptogamer har också fått ökad betydelse i naturvården genom användning av signalarter för att identifiera skyddsvärda nyckelbiotoper inom skogsbruket. Kursens inriktning är biodiversitet och naturvårsbiologi. Vi behandlar mossor, lavar, svampar, terrestra alger och kransalger. Vi besöker ett stort antal olika lokaler som representerar de flesta naturmiljöer i Sydsverige där det finns många kryptogamer. Vi beskriver i fält arternas utseende och miljökrav, samt diskuterar biotopernas ursprung och åtgärder för att bevara biodiversitet. På lab studerar vi mikroskopiska karaktärer och genomför bestämningsövningar. Mot slutet av kursen genomförs en inventeringsuppgift med mål att träna självständigt arbete.

Kursupplägg

Kursen består av en inledande period med grundläggande systematik och terminologi, mikroskoperingsteknik, insamlingsmetodik och litteraturkännedom. Därefter följer en fältvecka i Småland för att täcka in miljöer som saknas i sydvästra Skåne, t ex naturskog, hällmarksskog, myrmarker, sumpskog. Vi bor på en fältstation i Aneboda, utanför Växjö. Dagarna används för exkursioner och kvällarna för bestämningar och genomgånar. Efter hemkomst till Lund ägnas någon dag åt efterarbete. Sedan följer tre hela veckor där vi i tur och ordning koncentrerar oss på svampar, lavar och mossor. Två halvdagar i varje vecka ägnas åt exkursioner och resten av tiden till bearbetning och mikroskopering. Några dagar ägnas så åt naturvårdsbiologi i form av föreläsningar och ett litteraturseminarium. Därefter är det dags att genomföra en inventeringsuppgift. Kursdeltagarna får en möjlighet att självständigt tillämpa kunskaperna som inhämtats under kursen. Målet är att inventeringsuppgiften skall genomföras under realistiska förutsättningar som motsvarar uppgifter som en naturvårdsverksam biolog kan träffa på i yrkeslivet. Uppgiften genomförs i grupper om 2–3 deltagare under två veckor och redovisas skriftligt och muntligt. Examination sker genom en kortare dugga (svampar) och två avslutande bestämningstentamina (mossor och lavar).

Målgrupp

Studenter som siktar mot arbete inom nedanstående inriktningar eller yrkesverksamma som vill bredda sin kompetens. Kursen passar för följande yrkesinriktningar:

• Kommunekologer
• Naturvårdsbiologer tex vid länsstyrelsear
• Biologer och skogligt utbildade inom skogsvårdsorganisationer
• Konsulter inom ekologisektorn
• Lärare
• Miljövetare
• Landskapsarkitekter
• Hortonomer

Kursen riktar sig till biologer och andra naturvetare som önskar en bred utbildning med inriktning mot biodiversitet och naturvård. Det är vår erfarenhet att en god kunskap om artdiversitet och naturvårdsbiologi inom kryptogamgrupperna (liksom inom kärlväxter, insekter mm) prioriteras av arbetsgivare inom naturvårdssektorn. Vi rekommenderar att kursen kombineras med kurser i floristik, naturvård, biologisk miljöövervakning och bevarandebiologi.